Page 31 - Spegeln nr 25 2016
P. 31
31
Christian Sonesson (M) kommunalråd Staffanstorp
Att Simrishamnsbaneprojektet inte har som t.ex fyra spår upp till Hässleholm. Titta Christian Sonesson (M) kommunalråd Staffanstorp
följt tidtabellen beror inte på Staffans- på regionala projekt och då kanske Simris-
torp. Man kan bara skylla på staten och hamnsbanan ett lämpligt projekt. Jag stänger
att de inte skjuter till pengar. Det känns ingen dörr och säger inte nej men vill veta
svårt att komma med Simrishamnsbanan vad som händer med finansieringen.
när de nya höghastighetsbanorna är på
väg att bli en gökunge. Vi måste först Det är irriterande att staten lägger ett riks-
se över det befintliga, underhållsmäs- intresse genom en expansiv kommun utan
sigt eftersatta, järnvägsnätet annars att sedan ge pengar att göra något åt detta
blir inte kollektivtrafiken trovärdig. riksintresse. Jag har funderat på hur man
under tiden skulle kunna använda marken
För Staffanstorps 9 000 utpendlare (och på ett vettigt sätt. Kan vi använda banvallen
3 500 inpendlare) ställer jag mig frågan fram till Simrishamnsbanan blir verklighet
vilket i nuläget som är bäst. Tåg eller buss, som en fil för superbussar? Då har vi inte
turtäthet, snabbhet och bekvämlighet? stängt möjligheterna för en järnväg men kan
Vi behöver en bättre kollektivtrafik igår, använda marken till något vettigt.
Christian Rydén, trafikplaneringschef Lunds kommun Torbjörn Sundgren, samhällsplanerare på Trafikverket
I Lunds kommun finns det politiska intres- stambanan och spårvägen i Lund. Simris-
set för Simrishamnsbanan. En del i detta hamnsbanan är en regional satsning och Den främsta anledningen till att Simris- skulle normalt övergått i en järnvägsplan
järnvägsprojekt är en spårväg mellan Lund statsmakten har nog svårt att se denna bana hamnsbanan inte finns med i planen är kort men dels kom inte banan in i den nationella
och Dalby för att underlätta pendlingen som ett nationellt intresse när stambanor och gott att det fattas pengar. Det finns inget planen och dels fick vi en ny lagstiftning som
från Lunds östra delar till tätorten. Just nu och andra viktiga järnvägar i regionen har politiskt tryck på riksnivå. Fokus är satt på att gör att man inte får bedriva en järnvägsut-
är det andra kollektivtrafiksatsningar som underkapacitet. åtgärda de underhålls- och kapacitetsbrister redning om man inte har en finansiering
bedöms angelägnare som till exempel södra som finns idag. Ett exempel är södra stam- klar. Därför är utredningen nu avgränsad
banan mellan Malmö och Lund som skall till att bansträckningen är ett riksintresse.
Malin Aparicio, infrastrukturstrateg Regionala utvecklingsnämnden rustas till fyra spår. När det inte finns pengar Det är Länsstyrelsen som bevakar detta
Vi lobbar inte för Simrishamnsbanan just en regional insyn i statens renoveringsplan att underhålla det befintliga nätet blir intres- riksintresse.
nu eftersom den inte är med i den nationella eftersom det eftersatta underhållet skapar set svagt att satsa på nya banor. Vi startade Trafikverket har för närvarande lagt Sim-
planen. Region Skånes egen plan som nu stora kapacitetsproblem för kollektivtrafiken på Trafikverket en förstudie och en järnvägs- rishamnsbanan i malpåse. Nästa nationella
gäller fram till 2018 revideras vart fjärde i regionen. Superbusskonceptet bygger på tre utredning tidigare för Simrishamnsbanan, järnvägsplan träder i kraft 2029. Min person-
år men det är tveksamt om banan kommer delar och alla måste fungera i en helhet om utifrån ett tryck från regionen och de sex liga bedömning är att det inte är sannolikt att
med 2022 utan det är superbussprojektet som det skall vara värt namnet. Det handlar om inblandade kommunerna. Denna utredning banan kommer med i nästa plan.
går före. Superbusskonceptet skall bana väg hur fordonen skall se ut, hur infrastrukturen
för den kommande Simrishamnsbanan. En är lagd med t.ex kollektivfiler och framkom-
annan orsak till att vi inte lobbar för Simris- lighet samt slutligen trafikeringen såsom
banan är att vi har en mängd andra projekt turtäthet, snabbhet och antal uppehåll.
som vi vill ha genomförda. Vi vill också ha
Avstigning i Staffanstorp.
Foto: Stefan Svensson
Ansvarige utgivaren av
Spegeln, Stefan Svensson
håller i en dyrgrip. Bil-
jett för Simrishamnbanan
från 2002, då det senaste
pågatåget gick till Staf-
fanstorp. Foto: Torbjörn
Lövendahl.
Vad krävs för att pågatåg skall rulla på
Simrishamnsbanan inom överskådlig tid?
I kontentan av vad kommunföreträdare, region- och Trafikverkstjänstemän ger uttryck för
kan man sammanfatta förutsättningarna enligt nedan.
• Ett gemensamt kommunalt och regionalt intresse att kraftfullt, envist och målinriktat
agera på riksnivå för Simrishamnsbanan.
• Att en kommunal eller regional stark politisk kraft tar ledartröjan i projektet.
• Ett statligt intresse att satsa på regional
infrastruktur och att ge de ekonomiska
resurserna för uppgradering av den
spårbundna trafiken.
• En tydlig kommunal och regional
vilja och ett politiskt kurage att driva
framtidsfrågor kring regional balans,
miljö, jämlikhets- och kommunika-
tionsfrågor, även om de ligger framför
mandatperioden eller den ”politiska
livstiden”.
Året var 2002, Per-Ove Kjellborn (M) och Torbjörn Lövendah (S) står på Malmö centrals • Att inte se Simrishamnsbanans befint- Är detta slutet för projektet Simrishamnsbanan.
perrong strax före extratåget 10.50 till Staffanstorp skall gå. Foto Stefan Svensson Spegeln liga järnvägsmark/markreservat som
en ”sten i skon” utan som en möjlighet.
Text och foto Gert Åkesson
Christian Sonesson (M) kommunalråd Staffanstorp
Att Simrishamnsbaneprojektet inte har som t.ex fyra spår upp till Hässleholm. Titta Christian Sonesson (M) kommunalråd Staffanstorp
följt tidtabellen beror inte på Staffans- på regionala projekt och då kanske Simris-
torp. Man kan bara skylla på staten och hamnsbanan ett lämpligt projekt. Jag stänger
att de inte skjuter till pengar. Det känns ingen dörr och säger inte nej men vill veta
svårt att komma med Simrishamnsbanan vad som händer med finansieringen.
när de nya höghastighetsbanorna är på
väg att bli en gökunge. Vi måste först Det är irriterande att staten lägger ett riks-
se över det befintliga, underhållsmäs- intresse genom en expansiv kommun utan
sigt eftersatta, järnvägsnätet annars att sedan ge pengar att göra något åt detta
blir inte kollektivtrafiken trovärdig. riksintresse. Jag har funderat på hur man
under tiden skulle kunna använda marken
För Staffanstorps 9 000 utpendlare (och på ett vettigt sätt. Kan vi använda banvallen
3 500 inpendlare) ställer jag mig frågan fram till Simrishamnsbanan blir verklighet
vilket i nuläget som är bäst. Tåg eller buss, som en fil för superbussar? Då har vi inte
turtäthet, snabbhet och bekvämlighet? stängt möjligheterna för en järnväg men kan
Vi behöver en bättre kollektivtrafik igår, använda marken till något vettigt.
Christian Rydén, trafikplaneringschef Lunds kommun Torbjörn Sundgren, samhällsplanerare på Trafikverket
I Lunds kommun finns det politiska intres- stambanan och spårvägen i Lund. Simris-
set för Simrishamnsbanan. En del i detta hamnsbanan är en regional satsning och Den främsta anledningen till att Simris- skulle normalt övergått i en järnvägsplan
järnvägsprojekt är en spårväg mellan Lund statsmakten har nog svårt att se denna bana hamnsbanan inte finns med i planen är kort men dels kom inte banan in i den nationella
och Dalby för att underlätta pendlingen som ett nationellt intresse när stambanor och gott att det fattas pengar. Det finns inget planen och dels fick vi en ny lagstiftning som
från Lunds östra delar till tätorten. Just nu och andra viktiga järnvägar i regionen har politiskt tryck på riksnivå. Fokus är satt på att gör att man inte får bedriva en järnvägsut-
är det andra kollektivtrafiksatsningar som underkapacitet. åtgärda de underhålls- och kapacitetsbrister redning om man inte har en finansiering
bedöms angelägnare som till exempel södra som finns idag. Ett exempel är södra stam- klar. Därför är utredningen nu avgränsad
banan mellan Malmö och Lund som skall till att bansträckningen är ett riksintresse.
Malin Aparicio, infrastrukturstrateg Regionala utvecklingsnämnden rustas till fyra spår. När det inte finns pengar Det är Länsstyrelsen som bevakar detta
Vi lobbar inte för Simrishamnsbanan just en regional insyn i statens renoveringsplan att underhålla det befintliga nätet blir intres- riksintresse.
nu eftersom den inte är med i den nationella eftersom det eftersatta underhållet skapar set svagt att satsa på nya banor. Vi startade Trafikverket har för närvarande lagt Sim-
planen. Region Skånes egen plan som nu stora kapacitetsproblem för kollektivtrafiken på Trafikverket en förstudie och en järnvägs- rishamnsbanan i malpåse. Nästa nationella
gäller fram till 2018 revideras vart fjärde i regionen. Superbusskonceptet bygger på tre utredning tidigare för Simrishamnsbanan, järnvägsplan träder i kraft 2029. Min person-
år men det är tveksamt om banan kommer delar och alla måste fungera i en helhet om utifrån ett tryck från regionen och de sex liga bedömning är att det inte är sannolikt att
med 2022 utan det är superbussprojektet som det skall vara värt namnet. Det handlar om inblandade kommunerna. Denna utredning banan kommer med i nästa plan.
går före. Superbusskonceptet skall bana väg hur fordonen skall se ut, hur infrastrukturen
för den kommande Simrishamnsbanan. En är lagd med t.ex kollektivfiler och framkom-
annan orsak till att vi inte lobbar för Simris- lighet samt slutligen trafikeringen såsom
banan är att vi har en mängd andra projekt turtäthet, snabbhet och antal uppehåll.
som vi vill ha genomförda. Vi vill också ha
Avstigning i Staffanstorp.
Foto: Stefan Svensson
Ansvarige utgivaren av
Spegeln, Stefan Svensson
håller i en dyrgrip. Bil-
jett för Simrishamnbanan
från 2002, då det senaste
pågatåget gick till Staf-
fanstorp. Foto: Torbjörn
Lövendahl.
Vad krävs för att pågatåg skall rulla på
Simrishamnsbanan inom överskådlig tid?
I kontentan av vad kommunföreträdare, region- och Trafikverkstjänstemän ger uttryck för
kan man sammanfatta förutsättningarna enligt nedan.
• Ett gemensamt kommunalt och regionalt intresse att kraftfullt, envist och målinriktat
agera på riksnivå för Simrishamnsbanan.
• Att en kommunal eller regional stark politisk kraft tar ledartröjan i projektet.
• Ett statligt intresse att satsa på regional
infrastruktur och att ge de ekonomiska
resurserna för uppgradering av den
spårbundna trafiken.
• En tydlig kommunal och regional
vilja och ett politiskt kurage att driva
framtidsfrågor kring regional balans,
miljö, jämlikhets- och kommunika-
tionsfrågor, även om de ligger framför
mandatperioden eller den ”politiska
livstiden”.
Året var 2002, Per-Ove Kjellborn (M) och Torbjörn Lövendah (S) står på Malmö centrals • Att inte se Simrishamnsbanans befint- Är detta slutet för projektet Simrishamnsbanan.
perrong strax före extratåget 10.50 till Staffanstorp skall gå. Foto Stefan Svensson Spegeln liga järnvägsmark/markreservat som
en ”sten i skon” utan som en möjlighet.
Text och foto Gert Åkesson
