Page 32 - Spegeln STORTIDNING NR 20
P. 32
32
……………………..Gert Å
Med Staffanstorp som utgångspunkt
å danskar annor- Gert Åkesson fortsätter sin exposé över familjer och människoöden
r skulle arbets-
n i Skåne sett ut som tagit avstamp i Staffanstorp med omnejd
hade haft Köpen-
onen att åka och
ur skulle daglig-
ett ut i Malmö- Gert Åkesson,
m inte danskarna kåsör i Spegelntidningar
och plussade på Revansch för freden i Olsson – entreprenör med provinsiell renommé
? Roskilde
Kalla det danskarnas återer-
grönsaks- och livs- övring av Skåne eller vad
tagen i Helsing- du vill men istället för att
en klara sig om de danskarna under 50-60-ta-
unnat leverera till
Perlet var den fattige kusinen
r i Helsingör? från landet så är rollerna
tillbringas sedan ombytta nu. Många menar
ka i längre eller
rioder i Båstad. Omatt det beror på att dans- Per Olsson levt idag hade han varit en given föreläsare på en företagarfrukost i Staffanstorp. Ämnet på detta föredrag hade
onsin har jag sett karna tog sin ”kartoffelkur”
t danska bilar
varit1986/87 medan Sverige lå- ”Entreprenörskap” eller möjligen ”Att bygga ett varumärke”. Per Olsson var känd långt utanför Staffanstorps kommun-
m parkeringsut-
om detta år, ald- nade för konsumtion.
gräns,Vår region klarar sig inte i Skåne och södra Småland, för sitt tunnbinderi.
utan danskarnas ekonomi
g sett så många och arbetsmarknad. Detta
xbåtar ligga vid oavsett när den svenska kro-
mnen. Aldrig har nan återhämtar sig.
mycket danska
Köpmansgatan, IPLearrsOvolnssTorienrsf”öRdikdete”s i Södra Åsum, Sjöbo år
us1kt8rsei7ktt3ED.ranHnsts-kaHdnujägvtolraJärä!rfefIgadåarddge en flicka från Kyrkhed-
tan och utanför
ega. hdarinvigbear,asalttovgarasvigänlnigear i samhället och etable-
och välkomnande mot vårt
ag hört så många brraöddreaffoalkmocihljsmägae.dNusju barn. Han drev under
skfilé, bergtunga
kad med Skagen- veeltktomdmeecnebyndenrivui jmer alPle. Olssons ångbryggeri i
her, tak fordi I mødte - det
ska. veanr pfæanst atfigjerh. et på gamla vägen till Esarp och
Genarp, den väg som numera är avklippt
av nya väg 11. Namnet ångbryggeri var
vanligen förekommande i bryggerinamn
vid denna tid och betydde att uppvärm-
ning och vörtkok drevs av vattenånga.
N” ANDEI dRetSta SbrOygNgeri, såväl som i de otaliga
småbryggerier som fanns lite varstans,
producerades öl och svagdricka. Bryg-
aus geriernas kunder fanns oftast i en radie
Missa inte när Malmös egen rock´n´roll- men på 30-talet
på två à tre församlingarikon Ulf “Masken” Andersson bjuder in till:
ROCK AROUND THE CLOCK
att köpa upp varandra Ölutkörning på 20-talet.
började bryggarnaMed på scenen är bandet THE WILD Notera den hängande lasten under vagnen.
BUNCH. Det här blir en garanterad
helkväll för dig som gillar rock´n´roll och för att öka lönsamhet och
och fusioneracountry av “gammalt gott märke”.
vidga sitt kundområde. När lastbilen kom
Biljettinfo
br yggerierna distr ibuera
in i bilden kundeVuxen 150:- Scenpass 120:- Ungdom 50:-
BTFIneöeglrrerktiifdöloGpGnobayrevltlezsbtn0äibl4ljäle6nct-ikt2ne5g0r:43aodo02v-ecc45b60ihhtl0je3etdtn6ek1råå:o,neäMoLodtnökiestrtmoddsnbaas1aegiit0rnesöstneker! trdedaånolm1ig8la0ant0id-dt.earPlepåtl,u3f0sra-atmtatlfdeöetrtdvdeaåsr
Två veckor före föreställningen kan
krav om förstatligande av bryggerinä-köp av biljetter göras på biblioteken i
Staffanstorp och Hjärup, samt en timme
ringen. År 1933 insåg Per Olsson ”attföre föreställningen i aktuell teaterlokal.
gar bryggare kan ingen vara” och la ner bryg-
geriverksamheten och sålde fastigheten.
Tunnbinderi Per Olsson Per Olssons ångbryggeri med hela arbetsstyrkan uppställd
framför bryggeriet. Närmast kameran står Per själv iförd
Tidigare hade Per köpt Ågården i Kyrk- Kyrkheddinge, monteras ner, transporteras plommonstop och ”tummarna i västahålet”
heddinge och nu startade han här en an- med Tuvessons åkeri i Staffanstorp till Pers-
nan verksamhet vid sidan om jordbruket, torp och sedan byggas upp på plats. tunnbinderiet med vass hade Per Olsson en material sitt intåg. Produktionen sjönk till
han startade tunnbinderi. Verksamheten båt i Vallby mosse (strax intill väg 11 öster cirka 20 tunnor om året. Under 50-talet
blomstrade, bönderna behövde vattentun- Att tillverka en tunna om Kyrkheddinge) så man behändigt kunde hade verksamheten succesivt tagits över
nor för djuren under sommarsäsongen och För den som vill förkovra sig i hur man ro ut och skära den vass man behövde. av Pers son Östen. Tunnbinderiets sista
urintunnor för att sprida gödselvattnet på tillverkar en tunna finns det några klipp leverans var 1966 och gick till Ryds gård
vinter och vår. Produktionen låg på 60-70 på Youtube att tillgå. Grundprinciperna När tunnan var färdigtillverkad fylldes i Södra Sandby. Tunnan var på 2000 liter
tunnor om året, vilket innebar att man till- är de samma men på dessa klipp ligger den med vatten för att den skulle ”ballna”, och kostade 610 kronor, en prisutveckling
verkade en till två tunnor i veckan. Nor- fokus på vintunnor. Vintunnor tillverkas svullna, dra till sig vätska. Kanske gjordes som känns väldigt modest i jämförelse
malstorleken på de tillverkade tunnorna i ek eller annat ädelt träslag, är kortare och någon efterjustering och sedan var den med 40-talets pris.
var på 500-2000 liter men ibland hade mer välvda. Per Olssons tunnor var längre färdig för leverans.
man beställningar på tunnor upp till 3000 och tillverkade i fur medan smördrittlarna Per Olsson dog 1962 i en ålder av 89 år.
liter. Utöver Per och sonen Östen arbetade tillverkades i bok. Allt virke köpte Per på Per hade praktiskt nog sin orderbok, Han beskrivs av sin samtid som otroligt
ytterligare två man i tunnbinderiet. På alla anrika Lennartssons Trä i Lund (Spolega- kundregister och bokföring i en och energisk, kvick och rask och drog sig inte
tunnornas gavlar stod inbränt/stämplat: tan/Karl XI:s gatan). Vid tillverkning av samma lilla anteckningsbok, ”kontoret för att visa sin smidighet och fysiska fär-
p olssons tu nnbinderi Kyrkheddinge. större tunnor (10 000 liter) färdigsågade på fickan” heter det idag, och i denna digheter om någon ville utmana honom.
han virket i Lund. Eftersom tunnan är välvd bok kan man se noggranna anteckningar Han var tekniskt kunnig och uppfin-
Specialtillverkning till sin form, större diameter i den ena ändan över pris och till vem leveranserna gick. ningsrik vilket bevisas av hans bryggeri-,
gällde det att fasa av bräderna i tät vinkel En 1000-literstunna på 40-talet kostade lantbruks- och tunnbinderikunnighet. På
Två stabila kunder under 1940- och 50-ta- mot varandra så att tunnan höll tätt. Speci- mellan 120-140 kronor. Pers tid fanns inte ordet entreprenör eller
len var Anderslövs och Skurups mejerier. ellt vid tunnans kortsidor tätade man med entreprenörsanda som ett vardagligt ord
Hit levererades 100 smördrittlar i veckan ett annat naturmaterial, vass. För att förse Epilog i var mans mun. Per Olsson personifierar
med tunnbinderiets egen lastbil. Smör- I slutet av 50-talet minskade djurhåll- dock i högsta grad detta begrepp.
drittlarna bands inte ihop med stålband ningen, gårdarna decimerades till antal
som var det normala utan med pilvidjor och därmed sjönk efterfrågan på trätun-
som flätades, knöts och hakades ihop om nor. Senare gjorde också plast och andra
tunnan. För detta ändamål hade Per en
egen pilodling i anslutning till gården.
Från vägkassor och brännerier kom spe
cialbeställningar på större tunnor men de
allra största som tillverkades gick till Pers-
torps Ättiksfabrik som beställde i storleken
10 000 liter. Dessa tunnor gick inte att trans-
portera färdigbyggda utan fick tillverkas i
……………………..Gert Å
Med Staffanstorp som utgångspunkt
å danskar annor- Gert Åkesson fortsätter sin exposé över familjer och människoöden
r skulle arbets-
n i Skåne sett ut som tagit avstamp i Staffanstorp med omnejd
hade haft Köpen-
onen att åka och
ur skulle daglig-
ett ut i Malmö- Gert Åkesson,
m inte danskarna kåsör i Spegelntidningar
och plussade på Revansch för freden i Olsson – entreprenör med provinsiell renommé
? Roskilde
Kalla det danskarnas återer-
grönsaks- och livs- övring av Skåne eller vad
tagen i Helsing- du vill men istället för att
en klara sig om de danskarna under 50-60-ta-
unnat leverera till
Perlet var den fattige kusinen
r i Helsingör? från landet så är rollerna
tillbringas sedan ombytta nu. Många menar
ka i längre eller
rioder i Båstad. Omatt det beror på att dans- Per Olsson levt idag hade han varit en given föreläsare på en företagarfrukost i Staffanstorp. Ämnet på detta föredrag hade
onsin har jag sett karna tog sin ”kartoffelkur”
t danska bilar
varit1986/87 medan Sverige lå- ”Entreprenörskap” eller möjligen ”Att bygga ett varumärke”. Per Olsson var känd långt utanför Staffanstorps kommun-
m parkeringsut-
om detta år, ald- nade för konsumtion.
gräns,Vår region klarar sig inte i Skåne och södra Småland, för sitt tunnbinderi.
utan danskarnas ekonomi
g sett så många och arbetsmarknad. Detta
xbåtar ligga vid oavsett när den svenska kro-
mnen. Aldrig har nan återhämtar sig.
mycket danska
Köpmansgatan, IPLearrsOvolnssTorienrsf”öRdikdete”s i Södra Åsum, Sjöbo år
us1kt8rsei7ktt3ED.ranHnsts-kaHdnujägvtolraJärä!rfefIgadåarddge en flicka från Kyrkhed-
tan och utanför
ega. hdarinvigbear,asalttovgarasvigänlnigear i samhället och etable-
och välkomnande mot vårt
ag hört så många brraöddreaffoalkmocihljsmägae.dNusju barn. Han drev under
skfilé, bergtunga
kad med Skagen- veeltktomdmeecnebyndenrivui jmer alPle. Olssons ångbryggeri i
her, tak fordi I mødte - det
ska. veanr pfæanst atfigjerh. et på gamla vägen till Esarp och
Genarp, den väg som numera är avklippt
av nya väg 11. Namnet ångbryggeri var
vanligen förekommande i bryggerinamn
vid denna tid och betydde att uppvärm-
ning och vörtkok drevs av vattenånga.
N” ANDEI dRetSta SbrOygNgeri, såväl som i de otaliga
småbryggerier som fanns lite varstans,
producerades öl och svagdricka. Bryg-
aus geriernas kunder fanns oftast i en radie
Missa inte när Malmös egen rock´n´roll- men på 30-talet
på två à tre församlingarikon Ulf “Masken” Andersson bjuder in till:
ROCK AROUND THE CLOCK
att köpa upp varandra Ölutkörning på 20-talet.
började bryggarnaMed på scenen är bandet THE WILD Notera den hängande lasten under vagnen.
BUNCH. Det här blir en garanterad
helkväll för dig som gillar rock´n´roll och för att öka lönsamhet och
och fusioneracountry av “gammalt gott märke”.
vidga sitt kundområde. När lastbilen kom
Biljettinfo
br yggerierna distr ibuera
in i bilden kundeVuxen 150:- Scenpass 120:- Ungdom 50:-
BTFIneöeglrrerktiifdöloGpGnobayrevltlezsbtn0äibl4ljäle6nct-ikt2ne5g0r:43aodo02v-ecc45b60ihhtl0je3etdtn6ek1råå:o,neäMoLodtnökiestrtmoddsnbaas1aegiit0rnesöstneker! trdedaånolm1ig8la0ant0id-dt.earPlepåtl,u3f0sra-atmtatlfdeöetrtdvdeaåsr
Två veckor före föreställningen kan
krav om förstatligande av bryggerinä-köp av biljetter göras på biblioteken i
Staffanstorp och Hjärup, samt en timme
ringen. År 1933 insåg Per Olsson ”attföre föreställningen i aktuell teaterlokal.
gar bryggare kan ingen vara” och la ner bryg-
geriverksamheten och sålde fastigheten.
Tunnbinderi Per Olsson Per Olssons ångbryggeri med hela arbetsstyrkan uppställd
framför bryggeriet. Närmast kameran står Per själv iförd
Tidigare hade Per köpt Ågården i Kyrk- Kyrkheddinge, monteras ner, transporteras plommonstop och ”tummarna i västahålet”
heddinge och nu startade han här en an- med Tuvessons åkeri i Staffanstorp till Pers-
nan verksamhet vid sidan om jordbruket, torp och sedan byggas upp på plats. tunnbinderiet med vass hade Per Olsson en material sitt intåg. Produktionen sjönk till
han startade tunnbinderi. Verksamheten båt i Vallby mosse (strax intill väg 11 öster cirka 20 tunnor om året. Under 50-talet
blomstrade, bönderna behövde vattentun- Att tillverka en tunna om Kyrkheddinge) så man behändigt kunde hade verksamheten succesivt tagits över
nor för djuren under sommarsäsongen och För den som vill förkovra sig i hur man ro ut och skära den vass man behövde. av Pers son Östen. Tunnbinderiets sista
urintunnor för att sprida gödselvattnet på tillverkar en tunna finns det några klipp leverans var 1966 och gick till Ryds gård
vinter och vår. Produktionen låg på 60-70 på Youtube att tillgå. Grundprinciperna När tunnan var färdigtillverkad fylldes i Södra Sandby. Tunnan var på 2000 liter
tunnor om året, vilket innebar att man till- är de samma men på dessa klipp ligger den med vatten för att den skulle ”ballna”, och kostade 610 kronor, en prisutveckling
verkade en till två tunnor i veckan. Nor- fokus på vintunnor. Vintunnor tillverkas svullna, dra till sig vätska. Kanske gjordes som känns väldigt modest i jämförelse
malstorleken på de tillverkade tunnorna i ek eller annat ädelt träslag, är kortare och någon efterjustering och sedan var den med 40-talets pris.
var på 500-2000 liter men ibland hade mer välvda. Per Olssons tunnor var längre färdig för leverans.
man beställningar på tunnor upp till 3000 och tillverkade i fur medan smördrittlarna Per Olsson dog 1962 i en ålder av 89 år.
liter. Utöver Per och sonen Östen arbetade tillverkades i bok. Allt virke köpte Per på Per hade praktiskt nog sin orderbok, Han beskrivs av sin samtid som otroligt
ytterligare två man i tunnbinderiet. På alla anrika Lennartssons Trä i Lund (Spolega- kundregister och bokföring i en och energisk, kvick och rask och drog sig inte
tunnornas gavlar stod inbränt/stämplat: tan/Karl XI:s gatan). Vid tillverkning av samma lilla anteckningsbok, ”kontoret för att visa sin smidighet och fysiska fär-
p olssons tu nnbinderi Kyrkheddinge. större tunnor (10 000 liter) färdigsågade på fickan” heter det idag, och i denna digheter om någon ville utmana honom.
han virket i Lund. Eftersom tunnan är välvd bok kan man se noggranna anteckningar Han var tekniskt kunnig och uppfin-
Specialtillverkning till sin form, större diameter i den ena ändan över pris och till vem leveranserna gick. ningsrik vilket bevisas av hans bryggeri-,
gällde det att fasa av bräderna i tät vinkel En 1000-literstunna på 40-talet kostade lantbruks- och tunnbinderikunnighet. På
Två stabila kunder under 1940- och 50-ta- mot varandra så att tunnan höll tätt. Speci- mellan 120-140 kronor. Pers tid fanns inte ordet entreprenör eller
len var Anderslövs och Skurups mejerier. ellt vid tunnans kortsidor tätade man med entreprenörsanda som ett vardagligt ord
Hit levererades 100 smördrittlar i veckan ett annat naturmaterial, vass. För att förse Epilog i var mans mun. Per Olsson personifierar
med tunnbinderiets egen lastbil. Smör- I slutet av 50-talet minskade djurhåll- dock i högsta grad detta begrepp.
drittlarna bands inte ihop med stålband ningen, gårdarna decimerades till antal
som var det normala utan med pilvidjor och därmed sjönk efterfrågan på trätun-
som flätades, knöts och hakades ihop om nor. Senare gjorde också plast och andra
tunnan. För detta ändamål hade Per en
egen pilodling i anslutning till gården.
Från vägkassor och brännerier kom spe
cialbeställningar på större tunnor men de
allra största som tillverkades gick till Pers-
torps Ättiksfabrik som beställde i storleken
10 000 liter. Dessa tunnor gick inte att trans-
portera färdigbyggda utan fick tillverkas i
