Page 16 - WEB_Spegeln_nr_12_maj_2016
P. 16
16

……………………..Gert Å

Med Staffanstorp som utgångspunkt

på danskar annor- Gert Åkesson fortsätter sin exposé över familjer och människoöden
ur skulle arbets-

en i Skåne sett ut som tagit avstamp i Staffanstorp med omnejd
e hade haft Köpen-

gionen att åka och

Hur skulle daglig-

sett ut i Malmö- Gert Åkesson,

om inte danskarna kåsör i Spegelntidningar

r och plussade på Revansch för freden i
n?
Roskilde
e grönsaks- och livs-
retagen i Helsing- Kalla det danskarnas återer-
onen klara sig om de
övring av Skåne eller vad
Replik, Herr Larsson i Särslövkunnatlevereratill
du vill men istället för att
er i Helsingör?
a tillbringas sedan danskarna under 50-60-ta-
baka i längre eller
erioder i Båstad. let var den fattige kusinen
gonsin har jag sett
från landet så är rollerna
et danska bilar
ombytta nu. Många menar så
om parkeringsut- Ja,att det beror på att dans- kunde det låta i Sveriges riksdag mellan åren 1959
som detta år, ald-
ag sett så många karna tog sin ”kartoffelkur”
yxbåtar ligga vid
amnen. Aldrig har och1986/87 medan Sverige lå- 1982. Det är ytterst sällan numera man hör en riks-
så mycket danska
Köpmansgatan, nade för konsumtion.

gatan och utanför
dega.
Vår region klarar sig inte tilltalas med ortsnamn, idag är det endast två

dagsmanutan danskarnas ekonomi

och arbetsmarknad. Detta Carlsson i riksdagen som har ett tillägg (Skövde

Ulrikaoavsett när den svenska kro-
nan återhämtar sig.
Uppsala). Numera tilltalas riksdagsmännen med
respektiveI Lars von Triers ”Riket”
bådeskrek Ernst-Hugo Järegård
för- och efternamn men tidigare när förnamnen inte
ut sitt Danskdjävlar! Idag
har vi bara att vara vänliga
användesoch välkomnande mot vårt i tilltal, och hälften av riksdagsmännen hade
r jag hört så många
äskfilé, bergtunga brödrafolk och säga. Nu
akad med Skagen- velkommen byder vi jer alle tillades alltid ett ortsnamn för att undvika
anska.
son-namn,her, tak fordi I mødte - det

var pænt af jer. förväxling. Thorsten Larsson var en av flera Larsson och

fick först heta Herr Larsson i Särslöv och senare Herr

Larsson i Staffanstorp.

EN” ANDTEhoRrsStenSLOarsNson (TL) var född i Knästorp och var skolstyrelseordförande mellan
1913 men växte upp på en gård i Alberta åren 1951-71. Under denna period ut-
r och hade sin skolgång i Esarp. TL var yngst vecklades Staffanstorp till en dynamisk
skolkommun. Kommunen har varken
paus i syskonskaran på sex barn och vid femton förr eller senare haft de nationella och
internationella skolblickarna riktade på
Missa inte när Malmös egen rock´n´roll- En äldre bror över tog sig som under TL:s ordförandetid. Som
ledamot av utbildningsutskottet hade han
års ålder dog fadern.ikon Ulf “Masken” Andersson bjuder in till: både de rätta kontakterna, avkänning av
de skolpolitiska vindarna och tillgång till
ROCK AROUND THE CLOCK flyttade med sin mor aktuell pedagogisk forskning. I början av
70-talet satt TL också som ledamot i den
gården och ThorstenMed på scenen är bandet THE WILD uppmärksammade SIA-utredningen.
BUNCH. Det här blir en garanterad
var depressionsår I ett 50-årsperspektiv var kanske inte
till Särslöv. 1930-talethelkväll för dig som gillar rock´n´roll och alla kommunala skolprojekt och skolbyg-
country av och många“gammalt gott märke”. lantbrukare dukade under eko- gen så lyckade men det var en tid när Torsten Larsson svingar talmansklubban i Sveriges riksdag.
den politiska andan och Staffanstorps
Biljettinfo nomiskt, arbetslösheten var stor, icke minst expansion krävde att skolfrågorna stod I Särslöv hade Thorsten Larsson en sådan; att det
FkITVBTneöövueglpråxrerkteiiafvdölonevGpGnc1bobaky5ireolvl0tjleezsr:btt-nf0täiöebSl4lrjrälcee6ngcet-ifkt2önnöe5rpgr0ghjbraea:4o3sass0laa2tvpsä-ar4å5gnbl1dl60nni2blei00jnibmbed3:gml-tierto6Uenet1uuerna:kkgdaknednnnolegMmeogiLdöktidm5esrt0oohdsno:baa-1caemigi0rnehdStneaeL!lra.UvnMäd1cs9ekb3dtys4gd.tdeiHlnelanlsnivivsåbsuraaangmdatihgedäreelttnlibsdelfeeönnvr- överst på agendan. I detta arbete var TL Thorsten Larsson var även landstingspo- aldrig blev en sammanslagning av Cen-
en karismatiskt drivande kraft. litiker och var under en period styrelse- tern och Folkpartiet till ett mittenparti.
Staffanstorp och Hjärup, samt en timme ordförande i Skånska Dagbladet. I Fören- Thorsten Larsson avled 1996.
En inte ovanlig ritual under kommun- ingsbanken krönte han sin karriär med att
han gick på Hvilans folkhögskola. TL hadeföre föreställningen i aktuell teaterlokal. politikertiden var att TL hade ett sam- bli vald till förbundsordförande i slutet av En politisk anekdot med lokal
manträde i hemkommunen på kvällen sin riksdagstid. Hans avkoppling mellan anknytning som Thorsten Larsson
ngar en äldre bror som hade studerat till präst för att senare samma kväll stiga på tåget alla uppdrag var gården i Särslöv. När han berättade för undertecknad vid ett
och folkhögskolan blev TL:s chans att läsa i Nordanå, eller skjutsas till Malmö, för kom hem från riksdag och sammanträden riksdagsbesök 1971.
att där lägga sig i sovvagn till Stockholm togs arbetskläderna på och han hade alltid
vidare – den chans han inte själv fått efter och dess riksdagsarbete. full koll på vad som hände hemmavid. Thorsten Larsson deltog i början av
Han tog aldrig politiken med sig hem till 60-talet i en resa till Skånes sockerbruk
folkskolan. Riksdagsman-Talman köksbordet, där var det endast familjen tillsammans med bland annat represen-
Som riksdagsman slog Thorsten Larsson som gällde. När sönerna idag ser tillbaka tanter för sockerindustrin och dåvarande
p Skolfrågor i fokus alltid vakt om riksdagen som institution på sin uppväxt kan de inte känna att de jordbruksministern Eric Holmqvist. Den
Thorsten Larsson gjorde en snabb karriär och dess ledamöter, oavsett färg. Ute på hade en frånvarande far. Den enda gång Skånebördige jordbruksministern drev
i SLU och var förbundsordförande 1951- fältet var han mån om att pedagogiskt som det diskuterades politik i Särslöv var en tydlig linje att svensk sockerbetsodling
1954. Det var en dynamisk tid att vara förklara hur riksdagsarbetet fungerade och när släkt och vänner kom på besök. Då skulle läggas ner. Han ansåg att det var
förbundsordförande eftersom Bondeför- försökte aldrig kanonisera riksdagsmän krävde deras nyfikenhet att TL fick berätta billigare att importera socker från Dan-
bundet och Socialdemokraterna bildade som något annat än vanliga människor om vad som i riksdag och regering hade mark och Kuba. Delegationens Skåneresa
en koalitionsregering mellan 1951-1957. med fel och brister. Det var inte ovanligt tilldragit sig den senaste tiden. gick till några produktionsanläggningar
Möjligheterna för TL att, som förbunds- att han i dessa sammanhang berättade och ju längre resan varade ju buttrare
ordförande i SLU (nuvarande CUF), någon rolig, tänkvärd episod från riks- Perspektiv blev ministern och vidhöll att den inhem-
påverka och höras i kanslihuset var större dagen. Som utbildningspolitiker var han När Thorsten Larsson drog sig tillbaka ska sockerproduktionen skulle avvecklas.
än någonsin. År 1959 inträdde TL som flitig i talarstolen, han verkade mestadels från riksdagen blev han inte som så
riksdagsman i första kammaren. Han i opposition men kunde ändå i kraft av sin många andra avsuttna politiker som Delegationen avslutade sin Skåneresa
ersatte då f.d. ecklesiastikministern Ivar erfarenhet och bredd i skolfrågor - såväl gärna i tal och artiklar vill kritisera ”det med en middag på Staffanstorps Gästis.
Persson Skabersjö. Ivar Perssons största som en viss samsyn i skolfrågor mellan som sker nu”. Han var nöjd och stolt över Till måltiden serverades gästerna Gästis
eftermäle som politiker var att han inrät- socialdemokraterna och centern - påverka sin karriär. Han hade uträttat ett gott hemmalagade besk. Eric Holmqvist blev
tade Umeå universitet, en insats som fått besluten. TL var en mjuk och inlyssnande dagsverke inom utbildningspolitiken, väldigt förtjust i besken och lät sig väl
en enorm betydelse för Norrlandsregio- politiker fri från demagogiska utfall och drivit demokratifrågor och genomdrivit smaka några ytterligare glas. Besken
nen. Det fanns förmodligen tre skäl till debattfinter. TL åtnjöt ett stort förtroende till exempel en ny arrendelag 1970. Han lättade upp jordbruksministerns sinne så
att TL inriktade sitt politiska fokus mot över partigränserna och under sin sista var tacksam för allt han fått uppleva som till den grad så när han höll ett avslutande
utbildningsfrågor. Dels kände han att han mandatperiod valdes han till vice talman riksdagsman, alla utskottsresor till f­ järran tal till församlingen deklarerade han att
hade ett politiskt arv att förvalta efter Ivar i riksdagen. länder. Han berättade gärna om sina re- den svenska sockerbetsnäringen minsann
Persson, dels var han ordförande i skol- sor till dåvarande östblocket, hur slutet, skulle bibehållas i samma omfattning som
styrelsen i Staffanstorps kommun sedan förljuget och fattigt det var i dessa länder tidigare…….
1951 och slutligen kanske det viktigaste: och hur de svenska riksdagsmännen hela
Som nämnts ovan fick TL inte en chans att tiden fick vara på sin vakt mot intrig-, Thorsten Larssons avslutade sin his-
läsa vidare och det gjorde att utbildnings- komprometterings- och kontaktkam- toria med att konstatera ”att det som
frågorna blev hans politiska kännemärke. panjer. I fråga om politiska besvikelser räddade den svenska sockernäringen var
Staffanstorps Gästis besk”.
Kommunpolitikern
I Staffanstorps kommun tillhörde Thor-
sten Larsson fullmäktigeförsamlingen
som vice ordförande från 1952 till 1973
   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21