Page 34 - Spegeln_Staffanstorp_
P. 34
3344
Föräldrar hoppas på kommunens skolsatsning
Septembersolen skiner över Staffanstorp när Spegeln
möter tre hoppfulla föräldrar till skolbarn i kommunen.
-Äntligen! Vi är glada över kommunens löfte om att även
satsa på särbegåvade barn. Tidigare har det i stort sett varit
upp till varje enskild lärare. Nu finns en uttalad vilja direkt
från Barn- och utbildningsnämnden, säger föräldrarna Tina,
Christel och Svava.
År 2010 förtydligades skollagen. Där står skapen för särbegåvade barn? Från vänster: Christel,
nu att elever som lätt når de kunskapskrav Finns resurserna? Svava och Tina.
som minst ska uppnås, ska ges ledning -Särbegåvade barn behöver
och stimulans för att kunna nå längre i utmaningar. Annars ledsnar Även Tinas son har i engelskan fått jobba sterar. Dessa barn har inte bett om att bli
sin kunskapsutveckling. de och börjar trumma i bän- ihop med en engelskspråkig klasskamrat: särbegåvade, och ska inte behöva trycka
År 2015 säger Staffanstorps kommun att ken, eller bara titta ut genom -Det var en bra utmaning som han gillade, ner halva sin personlighet för att passa in
man nu tar krafttag för att leva upp till fönstret. Att ge fler matte- men det var på mellanstadiet. Där fick han i bilden, framhåller Christel.
Skollagens krav för alla elever, även de uppgifter till ett särbegåvat också matteböcker för högre årskurser. För tyvärr är det så; inte sällan känner
särbegåvade. barn är inte att belöna. Det är När han kom till högstadiet fick han räkna särbegåvade barn sig annorlunda, men
att snarare att bestraffa. Oav- om sexans matte. Han var besviken. Nu vill vara som alla andra. De anpassar sig,
Fem procent är särbegåvade sett IQ är de barn och varför har kommunens satsning gjort att han smälter in och tillåter sig inte att blomma
Särbegåvade barn är ingen homogen skulle de vilja jobba dubbelt så åter får lite mer utmaning i engelska och ut. Eller kan det rent av vara så att de inte
grupp. De är alla unika individer, med den mycket som sina klasskamra- matematik. tillåts blomma ut?
gemensamma nämnaren att de väldigt lätt ter? frågar Tina retoriskt. Svavas åttaåring har nyligen börjat på
och snabbt tar till sig ny kunskap. Tre gånger har hon sett hoppets Montessoriskolan, där han har fått hoppa Vad
Vi pratar om barn som utan hinder slukar lampa tändas i sonens ögon. Tre gånger har över en årskurs och går nu i en klass 3-5: innebär
hela Harry Potter-sviten av böcker, sam- han blivit lovad att få läsa ett extra språk -Efter en månad i den nya skolan känns löftet?
tidigt som de jämnåriga klasskamraterna – utmaningen han drömde om - nu senast det mycket positivt. Man har en öppen
fortfarande kämpar med alfabetet. Barn i åttonde klass. Tre gånger har hon också och intresserad attityd. Jag hoppas att
som på egen hand utforskar det koreanska sett hoppets släckas. Senast då endast två det håller i sig.
alfabetet och sedan skriver brev. Barn som elever valt spanska och gruppen därmed
gör upp ett nytt, avancerat system för hur var för liten för att förverkligas. Hög IQ men fortfarande barn På frågan hur fullt eller tomt löftet från
schack kan spelas. Tina, Svava och Christel talar inte om Den som är duktig på att springa fort får Staffanstorps kommun är, sitter de tre
Ungefär fem procent av Sveriges befolk- svek. De väljer sina ord med stor försik- springa hur fort som helst. Skolan upp- föräldrarna först tysta en stund. De söker
ning – och därmed av Sveriges skolbarn tighet. Men de önskar innerligt att skolan muntrar till det. varandras blickar innan de försiktigt
– är särbegåvade och två procent har ett bättre kunde förstå särbegåvade barns be- Barn som på två minuter förstår ett nytt svarar:
IQ på 130 eller högre. De avviker lika hov… Innan det är för sent. Innan de där räknesätt uppmuntras inte på samma sätt -Det är så nytt. All samordning är fort-
mycket från normen som den ungefär ljusen av hopp som släcks blir för många. att ta för sig mer och bita i större utma- farande i sin linda. Talar man om större
tvåprocentiga grupp som har ett IQ på ningar. Ofta stannar det vid ännu fler tal resurser? Om inte, var ska resurserna tas
70 eller lägre, och som oftast placeras i Skolan har av samma sort. Vem skulle inte tröttna? ifrån? Det är en stor uppgift man lägger
särskola. Motsvarande anpassning finns försökt Ett olyckligt fenomen som Tina, Christel på pedagogernas axlar. Kan vi bidra med
inte för särbegåvade. finna och Svava har stött på allt för ofta, är att något, gör vi det med glädje. Vi har ett för-
-Vi vill inte ställa olika grupper mot var- lösningar skolan förväxlar hög IQ med mognad och äldraperspektiv, inget pedagogperspektiv
andra, betonar de tre föräldrarna, men vi höga prestationer. Man förväntar sig att och vi vill inte klampa in på lärarnas
tycker att varje barn i skolan har rätt att Visst har skolan bjudit till. Christels barnen ska vara självgående, att de själv- område, men vi är ordentligt pålästa. Det
bemötas och entusiasmeras individuellt, elvaåriga dotter är tvåspråkig, engelska mant ska be om fördjupning och förstå finns nätverk, som Mensas Gifted Child-
på sin nivå. och svenska. Hon läser engelska med vad de behöver. ren Programme, med fantastiska förelä-
sina jämnåriga klasskamrater, men får -De är barn och det är ett stort ansvar att sare som ställer upp och informerar. Vi
Hopp som tänds och släcks en lektion i veckan med en amerikansk lägga på ett barns axlar, enas de om. vet inte vad löftena innehåller i praktiken,
Det kan tyckas vara ett ”kärt bekymmer”, hemspråkslärare. -Jag kan också känna att det är viktigare men vi hoppas väldigt mycket.
att barnet har lätt för att lära. -Hon är exalterad, stolt och tycker det att barnet entusiasmeras än att det pre-
-Att vara förälder till ett särbegåvat barn är fantastiskt roligt. För att vara en liten
är både skrämmande och spännande, sä- byskola utanför kommunens större orter,
ger Svava, det gäller att hela tiden ligga tycker jag att man har hittat en briljant
steget före. lösning, säger Christel.
De tre mödrarna enas om att de alltid har
bemötts väl och positivt av skolväsendet i
Staffanstorp, men att det kan vara mycket
långt mellan ord och handling. Säkert
finns viljan hos rektorer och pedagoger,
men finns orken, förståelsen och kun-
NÄR DU BEHÖVER Kommentar från Nino Vidovic,
Ordförande i Barn och utbildningsnämnden
kontor eller verksamhetslokal
Kunskapen om särskilt begåvade barn/elever och deras behov behöver generellt höjas,
i Staffanstorp både i Staffanstorps kommun och i övriga delar av landet. Professor i pedagogisk
psykologi Roland S Perssons definierar särbegåvning som ” Den är särbegåvad som
046-25 73 00, mob. 070-568 90 09 kontinuerligt förvånar både kunskapsmässigt och tillämpningsmässigt genom sin
www.angelica.se hans.erlandsson@angelica.se osedvanliga förmåga i ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet”
Ett första steg i vår kommun under hösten och framöver är just att lyfta den generella
kompetensen. Även om det är ett nytt fokusområde som Barn- och utbildningsnämnden
har lyft fram, så är det viktigt att tänka på att dessa barn och elever alltid har funnits
i våra verksamheter. Det finns därför flera goda exempel vi kan plocka fram för att
lära av. Tidigare elever som fått chans att blomma ut, föräldrar som blivit lyssnade på
i tidigt skede, men också de som har en helt annan historia att berätta, den som inte
är lika positiv. Vi behöver lära från olika perspektiv. Detta tillsammans med att vi tar
del av forskning ska höja medvetandenivån och kunskapsnivån hos alla som arbetar i
våra verksamheter om hur vi stimulerar och tar tillvara dessa elevers förmågor.
/Nino Vidovic, Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden
Föräldrar hoppas på kommunens skolsatsning
Septembersolen skiner över Staffanstorp när Spegeln
möter tre hoppfulla föräldrar till skolbarn i kommunen.
-Äntligen! Vi är glada över kommunens löfte om att även
satsa på särbegåvade barn. Tidigare har det i stort sett varit
upp till varje enskild lärare. Nu finns en uttalad vilja direkt
från Barn- och utbildningsnämnden, säger föräldrarna Tina,
Christel och Svava.
År 2010 förtydligades skollagen. Där står skapen för särbegåvade barn? Från vänster: Christel,
nu att elever som lätt når de kunskapskrav Finns resurserna? Svava och Tina.
som minst ska uppnås, ska ges ledning -Särbegåvade barn behöver
och stimulans för att kunna nå längre i utmaningar. Annars ledsnar Även Tinas son har i engelskan fått jobba sterar. Dessa barn har inte bett om att bli
sin kunskapsutveckling. de och börjar trumma i bän- ihop med en engelskspråkig klasskamrat: särbegåvade, och ska inte behöva trycka
År 2015 säger Staffanstorps kommun att ken, eller bara titta ut genom -Det var en bra utmaning som han gillade, ner halva sin personlighet för att passa in
man nu tar krafttag för att leva upp till fönstret. Att ge fler matte- men det var på mellanstadiet. Där fick han i bilden, framhåller Christel.
Skollagens krav för alla elever, även de uppgifter till ett särbegåvat också matteböcker för högre årskurser. För tyvärr är det så; inte sällan känner
särbegåvade. barn är inte att belöna. Det är När han kom till högstadiet fick han räkna särbegåvade barn sig annorlunda, men
att snarare att bestraffa. Oav- om sexans matte. Han var besviken. Nu vill vara som alla andra. De anpassar sig,
Fem procent är särbegåvade sett IQ är de barn och varför har kommunens satsning gjort att han smälter in och tillåter sig inte att blomma
Särbegåvade barn är ingen homogen skulle de vilja jobba dubbelt så åter får lite mer utmaning i engelska och ut. Eller kan det rent av vara så att de inte
grupp. De är alla unika individer, med den mycket som sina klasskamra- matematik. tillåts blomma ut?
gemensamma nämnaren att de väldigt lätt ter? frågar Tina retoriskt. Svavas åttaåring har nyligen börjat på
och snabbt tar till sig ny kunskap. Tre gånger har hon sett hoppets Montessoriskolan, där han har fått hoppa Vad
Vi pratar om barn som utan hinder slukar lampa tändas i sonens ögon. Tre gånger har över en årskurs och går nu i en klass 3-5: innebär
hela Harry Potter-sviten av böcker, sam- han blivit lovad att få läsa ett extra språk -Efter en månad i den nya skolan känns löftet?
tidigt som de jämnåriga klasskamraterna – utmaningen han drömde om - nu senast det mycket positivt. Man har en öppen
fortfarande kämpar med alfabetet. Barn i åttonde klass. Tre gånger har hon också och intresserad attityd. Jag hoppas att
som på egen hand utforskar det koreanska sett hoppets släckas. Senast då endast två det håller i sig.
alfabetet och sedan skriver brev. Barn som elever valt spanska och gruppen därmed
gör upp ett nytt, avancerat system för hur var för liten för att förverkligas. Hög IQ men fortfarande barn På frågan hur fullt eller tomt löftet från
schack kan spelas. Tina, Svava och Christel talar inte om Den som är duktig på att springa fort får Staffanstorps kommun är, sitter de tre
Ungefär fem procent av Sveriges befolk- svek. De väljer sina ord med stor försik- springa hur fort som helst. Skolan upp- föräldrarna först tysta en stund. De söker
ning – och därmed av Sveriges skolbarn tighet. Men de önskar innerligt att skolan muntrar till det. varandras blickar innan de försiktigt
– är särbegåvade och två procent har ett bättre kunde förstå särbegåvade barns be- Barn som på två minuter förstår ett nytt svarar:
IQ på 130 eller högre. De avviker lika hov… Innan det är för sent. Innan de där räknesätt uppmuntras inte på samma sätt -Det är så nytt. All samordning är fort-
mycket från normen som den ungefär ljusen av hopp som släcks blir för många. att ta för sig mer och bita i större utma- farande i sin linda. Talar man om större
tvåprocentiga grupp som har ett IQ på ningar. Ofta stannar det vid ännu fler tal resurser? Om inte, var ska resurserna tas
70 eller lägre, och som oftast placeras i Skolan har av samma sort. Vem skulle inte tröttna? ifrån? Det är en stor uppgift man lägger
särskola. Motsvarande anpassning finns försökt Ett olyckligt fenomen som Tina, Christel på pedagogernas axlar. Kan vi bidra med
inte för särbegåvade. finna och Svava har stött på allt för ofta, är att något, gör vi det med glädje. Vi har ett för-
-Vi vill inte ställa olika grupper mot var- lösningar skolan förväxlar hög IQ med mognad och äldraperspektiv, inget pedagogperspektiv
andra, betonar de tre föräldrarna, men vi höga prestationer. Man förväntar sig att och vi vill inte klampa in på lärarnas
tycker att varje barn i skolan har rätt att Visst har skolan bjudit till. Christels barnen ska vara självgående, att de själv- område, men vi är ordentligt pålästa. Det
bemötas och entusiasmeras individuellt, elvaåriga dotter är tvåspråkig, engelska mant ska be om fördjupning och förstå finns nätverk, som Mensas Gifted Child-
på sin nivå. och svenska. Hon läser engelska med vad de behöver. ren Programme, med fantastiska förelä-
sina jämnåriga klasskamrater, men får -De är barn och det är ett stort ansvar att sare som ställer upp och informerar. Vi
Hopp som tänds och släcks en lektion i veckan med en amerikansk lägga på ett barns axlar, enas de om. vet inte vad löftena innehåller i praktiken,
Det kan tyckas vara ett ”kärt bekymmer”, hemspråkslärare. -Jag kan också känna att det är viktigare men vi hoppas väldigt mycket.
att barnet har lätt för att lära. -Hon är exalterad, stolt och tycker det att barnet entusiasmeras än att det pre-
-Att vara förälder till ett särbegåvat barn är fantastiskt roligt. För att vara en liten
är både skrämmande och spännande, sä- byskola utanför kommunens större orter,
ger Svava, det gäller att hela tiden ligga tycker jag att man har hittat en briljant
steget före. lösning, säger Christel.
De tre mödrarna enas om att de alltid har
bemötts väl och positivt av skolväsendet i
Staffanstorp, men att det kan vara mycket
långt mellan ord och handling. Säkert
finns viljan hos rektorer och pedagoger,
men finns orken, förståelsen och kun-
NÄR DU BEHÖVER Kommentar från Nino Vidovic,
Ordförande i Barn och utbildningsnämnden
kontor eller verksamhetslokal
Kunskapen om särskilt begåvade barn/elever och deras behov behöver generellt höjas,
i Staffanstorp både i Staffanstorps kommun och i övriga delar av landet. Professor i pedagogisk
psykologi Roland S Perssons definierar särbegåvning som ” Den är särbegåvad som
046-25 73 00, mob. 070-568 90 09 kontinuerligt förvånar både kunskapsmässigt och tillämpningsmässigt genom sin
www.angelica.se hans.erlandsson@angelica.se osedvanliga förmåga i ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet”
Ett första steg i vår kommun under hösten och framöver är just att lyfta den generella
kompetensen. Även om det är ett nytt fokusområde som Barn- och utbildningsnämnden
har lyft fram, så är det viktigt att tänka på att dessa barn och elever alltid har funnits
i våra verksamheter. Det finns därför flera goda exempel vi kan plocka fram för att
lära av. Tidigare elever som fått chans att blomma ut, föräldrar som blivit lyssnade på
i tidigt skede, men också de som har en helt annan historia att berätta, den som inte
är lika positiv. Vi behöver lära från olika perspektiv. Detta tillsammans med att vi tar
del av forskning ska höja medvetandenivån och kunskapsnivån hos alla som arbetar i
våra verksamheter om hur vi stimulerar och tar tillvara dessa elevers förmågor.
/Nino Vidovic, Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden
