• Staffanstorp –
  • Bara –
  • Dalby –
  • Genarp –
  • Hjärup –
  • Klågerup –
  • Lund –
  • Malmö –
  • Veberöd -
  • Åkarp
logo
Home / huvudnyheter / Fördelning av föräldraledigheten, en rätt till valfrihet eller en egoistisk manöver?

Fördelning av föräldraledigheten, en rätt till valfrihet eller en egoistisk manöver?

Jag har haft den stora förmånen att bära två barn i magen. Känslan över det faktum att ett nytt liv växer inuti Dig känns overkligt och gränsar mellan magiskt och lite skrämmande. När Du känner sparkarna från barnet blir Du en mamma, redan innan barnet fötts. Vid denna tid är det mycket bestyr, en viktig fråga som ibland förs och ibland bara tas för given är hur föräldraledigheten ska fördelas mellan föräldrarna fram till dess att barnet börjar förskolan. Vissa politiker vill lagstadga om en jämnare fördelning mellan könen, många förespråkar att föräldrarna ska få välja det själva. Hur ska man se på frågan?

I min förra ledare beskrev jag hur vi föräldrar borde skärpa oss och öka respekten hos våra barn. Inte kunde jag väl ana att den skulle spridas som en löpeld bland tusentals i sociala forum över hela landet. Min enda slutsats är att föräldraskap är ett ämne som berör. Därför vill jag nu belysa en fråga som allt som oftast kan skapa hätska debatter. Hur ska föräldraledigheten fördelas mellan en mamma och pappa?

De allra flesta kvinnor och män arbetar heltid i dagens samhälle.

Mina mammakompisar följer statistiken, de har tagit ut betydligt fler dagar ur föräldraförsäkringen än deras män. Det är också dessa kvinnor som i högre utsträckning gnäller över att de får ta det tunga lasset hemma. De ”vabbar” dessutom betydligt oftare än sina män. Det vanligaste argumentet till att de tagit flest dagar i vårt generösa föräldraförsäkringssystem är för att mannen tjänar mer. Detta har äntligen socialförsäkringsrapporten som kom i juni 2013 slagit hål på. Den konstaterar att om kvinnan är höginkomsttagare i familjen så ökar sannolikheten att man delar på föräldraledigheten, men om mannen är höginkomsttagare så minskar sannolikheten. Slutsatsen är ganska slående, vem som är hemma med barnet beror inte på hur totalekonomin ser ut i hemmet, det beror på om Du är man eller kvinna.

Ibland när jag pratar med mina väninnor och vi inte ska tala formellt och korrekt så får jag en känsla av att vi mammor tycker att vi har lite mer rätt till barnet än pappan. Det har vi inte. Livet är orättvist och precis lika jobbigt som det är att vara höggravid är det härligt att få känna barnet i magen. Detta är fördelar och nackdelar som papporna aldrig får uppleva. Dock har pappan en lika stor rättighet som vi mammor, och det är tillgången till sina barn.

När tar då mannen ut föräldraledigheten?

Allt som oftast förläggs denna i samband med våra härliga månader juni, juli och augusti (samt kring jul och nyår). Med andra ord i väldigt liten utsträckning i februari och mars då barnen tvärvägrar att ta på sig overallerna eller när kräksjukan härjar frenetiskt. Om fler pappor hade varit hemma med barnen i dessa skeden, tror jag att gnället från mammor hade minskat radikalt.

Det argument som gör mig mest upprörd är när en kvinna säger sig ha rätt till längre föräldraledighet då hon burit på barnet i nio månader. Dessa argument bör försvinna direkt när man blir gravid, egoism är så långt från föräldraskapet man kan komma och det nedvärderar pappan rejält. Jag vet, så hamnar vi direkt i nästa argument ”men så länge barnet ammas måste kvinnan vara hemma”. WHO och livsmedelsverket rekommenderar att man helammar i sex månader och under dessa behöver barnet ha tillgång till sin mor. Därefter kan man kombinera arbete och amning, men statistiken visar att mammor i snitt är hemma betydligt längre än så.

Visst, jag har generaliserat stort och det finns givetvis undantag i alla situationer som beskrivs ovan, men jag tycker att det är dags att vända på hela resonemanget. Vad är bäst för barnet? Enligt mig så är det bästa för barnet att det har två föräldrar som trivs tillsammans och som synkar i sin barnuppfostran och som inte går och är irriterade på varandra. Och hur skapar man det? Enligt mig gör man det genom att man spelar på lika villkor, ger barnet lika stor tillgång till mamman och pappan och fördelar ansvar för hem och uttag av dagar vid sjukt barn.

Därför tycker jag att ni pappor som tar ut all föräldraledighet under sommaren, stå på er och kräv att få ta ut föräldraledighet i till exempel februari. Och ni mammor, tillåt männen att få vara hemma, vinnaren är Du och barnet! Och svar på frågan om vi måste lagstadga, jag hoppas att vi inte behöver göra det, men om inte barnen tidigt i livet får lika tillgång till sina föräldrar så krävs lagen till dess att vi skärper oss!

Avslutningsvis vill jag berätta om min mormors syn på delat uttag av föräldraförsäkringen. När min syster berättade att hon och hennes make skulle dela på föräldraledigheten, tittade hon på min syster och sa ”ja, ni kan då krångla till det”. Detta sagt, hoppas jag att den tiden är förbi, då min mormor drog det tunga lasset hemma och jag tror aldrig att morfar har bytt en blöja.

Kontakta mig på

info@spegeln.se

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Scroll To Top