Han kan, utan konkurrens, anses som den nu levande person som är den mest kände Staffanstorpssonen. Dick Harrison var fyra år när han kom till Staffanstorp 1970. Här växte han upp på Tenngjutarevägen 2 och i Staffanstorp gick han sina första 9 år i skolan.
Dicks skoltid och uppväxt i Staffanstorp är inget han beskriver med nostalgins värme i rösten. De första sex åren på Borgårdsskolan och Bråhögsskolan var någorlunda uthärdliga men kantades av lärarbyte varje år. Skolornas barackkänsla upplevs av Dick som en konsekvens av den felplanerade och alltför snabba utbyggnaden av förorterna i ett miljonvillaprogram. En konsekvens av detta var den rotlöshet som många kände i nybyggarvärlden och detta späddes på i en överbefolkad Centralskola. Högstadietiden på Centralskolan var tre mörka år för Dick. Trots högsta betyg i nära nog alla ämnen gick han med ångest till skolan varje dag. Våld och mobbing härskade oförblommerat utan att han upplevde några konkreta åtgärder från skolpersonalen. Bland lärarna på Central fanns det under hans tid flera personligheter men han kan inte påminna sig att han träffade på någon stjärnpedagog. Mobbade elever tvingas hela tiden att ta sin tillflykt till ”säkrare zoner” på skolan. Det kan vara kuratorns eller skolsysters väntrum, ett avskilt studierum eller ett annat ställe där de studieobenägna och mobbingsnara eleverna vanligtvis inte vistas. För Dick var detta ställe Staffanstorps bibliotek, det blev hans andra hem.
En lysande forskarkarriär För Dick blev Spyken i Lund startskottet för en lysande karriär uppåt. På Spyken fanns inget våld och inget mobbinggäng. Här var det accepterat att kunskapen stod i centrum. Genom valet av den humanistiska linjen läste han latin vilket ledde till att han i sina blivande historiestudier på universitetet fokuserade på medeltiden. De flesta källor från denna tid är på latin och där kände han att han hade ett försprång. Att det blev historia berodde inte på något historiskt påbrå från hemmet, Pappa var säljare och mamma arbetade på ett advokatkontor. Även om mamma uppmuntrade hans historieintresse så tyckte hon att ett riktigt yrke var jurist, läkare eller tandläkare. Vid rekordunga 21 års ålder doktorerade Dick på en avhandling om hur de medeltida langobarderna lyckades bibehålla ett välfungerande samhälle trots avsaknad av ett skatteväsen. Avhandlingen ledde till att Dick fick ett stipendium ur Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för ett års studier i London. Hemkommen fick han tjänst vid universiteten i Uppsala och Linköping för att sedan 2003 inneha en professur vid Lunds universitet.
Historiekunnandets Herkules Vid sidan om sina universitetstjänster har han hela tiden haft uppdrag vid sidan om. Redan som doktorand skrev han artiklar till Nationalencyklopedin vilket fortsatte med Bra Böckers lexikon och senare egna bokutgivningar i en imponerande produktion. Han har bland många utmärkelser tilldelats ett Augustpris i fackboksklassen. Mest känd för allmänheten blev han när han två gånger medverkade i, och vann, ”På spåret”. Får vi se dig i fler ”På spåret”? – Jag har inte fått en förnyad förfrågan men om så var fallet skulle jag ställa upp. Det kändes enormt att få medverka i ett program som engagerar så många tittare. Det är det närmsta man kommer i det kollektiva, folkliga som skapar gemensamma kunskaps- och kulturella beröringspunkter. När jag var liten såg alla på Hylands hörna och Stenmark, idag finns, med några få undantag, inte dessa program med gemensamma ramar. ”På spåret” är ett program som har det tredje största tittarantalet. Endast Melodifestivalen och Kalle Ankas julafton ligger högre. Han har också varit lärare åt prins Daniel, en läraktig elev enligt Dick. Årligen håller Dick 60-70 föredrag runt om i landet och har genom sitt otroliga kunnande förmågan att lokalhistoriskt anknyta föredraget vare sig han föreläser i Mönsterås eller Arvika. För de som lyssnat till Dick Harrison slås man av att han kan tala med glöd och engagemang genom hela sitt föredrag, rada upp årtal, detaljer och med både kropp och röst spetsa till dramatiken utan att ha ett enda litet stödord nerskrivet. Man skall också hålla i minnet att Dick spänner, inte bara över medeltiden, utan hela vägen fram till 1900-talet. Hur går detta till? – Jag har lyckligtvis begåvats med ett gott minne, jag har aldrig behövt banka in fakta Jag har ett klisterminne, det är bra – utom när man sitter på en middag för då kan man upplevas som en besserwisser! Ser jag en kyrka kommer jag ihåg var och vilket årtal den är ifrån. Jag har gett ut 40 böcker och undervisat i 20 år. Det finns en hel del lagrat!
Historiska favoriter Vem är Sveriges historiskt mest intressanta person? -Då får man gå tillbaka till 1400-talet och till Karl Knutsson (Bonde). Han är en djupt osympatisk person med mycket blod på sina händer men man imponeras av hans otroliga förmåga att gång på gång återta makten trots att han konstant agerar utifrån en svag position. Karl Knutsson ynglade av sig texter som gör att man kommer honom nära. Man kan se när han ljuger, överdriver och man kan göra en ingående chefsanalys och följa hur han tänker i sin roll som ”statschef”. Vem är Sveriges historiskt viktigaste person? -Också detta en otrevlig person men den som förändrat och påverkat Sverige mest, Gustav Vasa. Utan Gustav Vasa hade Sverige sett annorlunda ut idag. Ingen enskild person skulle i vår tid kunna förändra till den grad som han gjorde. Vem är 1900-talets mest betydande svensk i historiskt perspektiv? -En person som inte fått stort historiskt eftermäle är Tage Erlander. Tittar man på exempelvis Frankrike och Storbritannien i efterkrigsperspektiv så föll regeringarna kontinuerligt. Erlander höll ihop regeringsmakten och skapade en långsam politisk stabilitet. Detta krävde en begåvning och kunnighet. De politiska ledare som inte är konfliktskapare lyckas ofta i vårt moderna politiska system åstadkomma mycket mer än konfliktskaparna. Vem är den historiske person som haft störst betydelse för Staffanstorp? -Det blir åter igen Karl Knutsson (Bonde) när han brände ner hela kommunen år 1452. Han hade bestämt sig för att lägga under sig Skåne eftersom det var ett uppmarschområde för danskarna när de skulle kriga in i dåvarande Sverige. För att förstöra danska armén försörjningsbas drog han ner över Helsingborg, Borgeby och Lund för att sedan härja vidare söderut i det som idag är Staffanstorps kommun..
Anknytning till Staffanstorp idag? Jag besöker Staffanstorp ofta eftersom det ligger på väg till Sturup. Jag är hedersmedlem i Rotary och har haft några uppdrag åt Staffanstorps kommun. Min tråkiga skoltid i Staffanstorp har jag lagt bakom mig och jag kan njuta av att promenera runt i Staffanstorp. När jag kommer till mina uppväxtkvarter på Borggård är det som en nostalgitripp tillbaka till barndomen för här har ingenting förändrats i bebyggelsen. Beträffande centrum njuter jag icke minst av att man byggt hus med trappstensgavlar på den gamla kolstybbsbanan på Bråhögsvallen där jag tvingades springa runt under skoltidens idrottslektioner.
Faktaruta:
Född: 1966 i Huddinge.
Yrke: Professor vid Lunds Universitet
Bor idag: I en stor villa från 1906 i gamla Åkarp
Familj: Hustru Katarina samt treåriga Nala, adoptivdotter från Kenya
Favoritplats:Yellowstone nationalpark, USA samt Nassersjön i Egypten. Till vardags promenerar familjen gärna i bokskogen i Torup.
Kopplar av med: Historia är avkoppling!
Saknar: Saknar tid att slå mig ner i en fåtölj och läsa en roman. Har ett stort filmintresse och en stor samling där tiden för tittande kontinuerligt tryter.
Förfasas över: Den fallande kunskaps- och kravnivån på universitet och högskola. En attitydförändring: ”Blir jag inte godkänd så blir jag kränkt”. Förr hände det aldrig att 50% av studenterna blev underkända på en tentamen. Man kan inte godkänna en student som anser att romarriket föll för att Kongo-Kinshasa erövrade Rom eller att det berodde på att kejsaren Julius Ceasar var och krigade i Sydafrika. Exemplen är tagna ur verkligheten.
