Tryckfrihetens meddelarskydd fortsätter avslöja skandaler

Det har blivit en kylig start på det nya året. Både vädermässigt och politiskt.
Fackpampsväldet har fått ett ansikte,Sverige har återtagit platsen som landet
med världens högsta marginalskatter och trots att oljepriset når bottennivå
i världen höjs priset i Sverige. Sverige bygger om inte murar så staket mot
omvärlden.Tryckfriheten är också hotad på många
håll. Ungern har infört lagar som lägger makten hos politikerna att bestämma vad
som får sägas och i Polen har det fria ordet fått munkavle. I EU har man ägnat tiden
åt att reglera hur korv och gurkor ska se ut i detalj. Men inte en enda regel om hur
ett fläckfritt demokratisk styre ska se ut.Tryckfriheten kan inte tas för given.
Sverige har visserligen varit en föregångare.Tryckfrihetslagstiftningen i dess
ursprung firar 250 år i år. Sedan har den moderniserats, men inte urvattnats. Det
bör vi vara stolta över. Tryckfriheten är en grundlag, lika viktig som de andra
grundlagarna som bland annat talar om vilket statsskick vi ska ha och hur landet
ska styras, där makten utgår från folket i allmänna och hemliga val.
Därför var det genant att en politiker nyligen dömdes för att ha efterforskat
källor, det vill säga försökt ta reda på vem som meddelat pressen-radio-TV
information. Jag drar mig till minnes den så kallade Motala-skandalen 1995 där en reporter
med det lämpliga namnet Britt-Marie Citron rullade upp hur maktens män låtit
kommunens skattepengar spridas för vinden på sprit, nöjen och resor av privat
karaktär. Det slutade med både böter och fängelse för denna glada livsstil. Eller
fackpamparna i Trollhättan som gick på porrklubb i Köpenhamn eller ledningen
i SCA som flög kors och tvärs i världen i privatplan med familj och vänner för
aktieägarnas pengar. Nu den senaste fackaffären i kommunal,
där medlemmarnas pengar flödat på satsningar i krogbranschen och strejkkassans
pengar satts i fastighetsaffärer och lägenheter och sedan använts för
att muta lämpliga personer ända upp på ministernivå? Lågavlönade medlemmar
i kommunal med en fackavgift på nästan 500 kr i månaden! Krogen var en höjdare
med både porrshower och eget vinmärke! Man kan ju fundera på varifrån detta nästan
sjukliga porrintresse bland pamparna kommer….Kommunalaffären avslöjades därtill
av Aftonbladet som är arbetarröelsens huvudorgan. Det hedrar tidningen som
vågat stå upp och vara fri och jobba efter sina etiska regler.
Alla de här historierna hade inte kunnat avslöjas om vi inte haft den svenska
tryckfriheten. Den gör det möjligt för alla medborgare att lyfta på luren och
ringa en journalist och helt enkelt säga ifrån att nu är det nog. Meddelarskyddet
i tryckfrihetslagarna innebär rätten att anonymt kontakta en redaktion utan att få
sin identitet röjd. Att försöka spåra källan kan bli kännbart. Det vet om inte annat
den moderate kommunpolitiker i Skåne som nyligen fälldes i ett sådant mål!
Samma regler gäller även i Staffanstorp om det är någon som undrar. Tveka inte att
tipsa Spegeln om du har något på hjärtat.Vi finns till för läsarnas och medborgarnas
skull!