Den 8 mars var det internationella kvinnodagen. Spänd av förväntan ville jag se vilka viktiga frågor som skulle komma upp på agendan gällande kvinnors rättigheter. I vanlig ordning blev jag besviken. Istället för att verkligen adressera de problem som finns och förslag på åtgärder, blev det utspel som snarare sände signalerna att kvinnor än mer behöver anpassa sig till den skeva situation som föreligger i samhället.

För att sätta fokus främst på frågan om kvinnlig rösträtt så har internationella kvinnodagen genom åren tagit ett starkt uttryck i många länder. Från att varit ett socialistiskt initiativ har FN tagit dagen till sig och använder nu dagen för att sätta fokus på kvinnorättsfrågor.

Jag såg med spänning fram emot ett antal konkreta förslag som går ut på att åstadkomma förbättring inom området kvinnors rättigheter. Kvinnor, oaktat ålder, ska våga gå ut utan rädsla för att bli antastade. Våld i hemmet ska utrotas. Kvinnor, främst i invandrartäta områden, ska inte vara isolerade från samhället och därmed bli helt beroende av mannen i hemmet. Kvinnor ska kunna fly krig utan att bli utsatta för övergrepp i flyktinglägren. Straffskalan för sexuella brott mot kvinnor ska bli hårdare. Samt att det muslimska samfundet i Sverige, vars religion blivit kidnappad av extremisterna IS, tar ett kraftfullt avstånd från organisationen, främst på grund av dess bristande förmåga att respektera kvinnors rättigheter.

I Sverige tar dock frågan i vanlig ordning ett annorlunda uttryck. I media var den tongivande nyheten under kvinnodagen att män inte var välkomna på Hylliebadet i Malmö. Jag förstår att det troligtvis var en god avsikt av Hylliebadet att låta kvinnor få en dag för sig själva på badet. Men den goda avsikten försvann genom att handlingen signalerade att vi resignerar för ett problem som har sin grund i männens oförmåga att respektera kvinnors rättigheter. Vi kvinnor vill faktiskt kunna bada med både män och kvinnor och framför allt bada utan att bli antastade. Detta är från männen ett vidrigt beteende som enligt mig ett tecken på skeva uråldriga värderingar vid uppfostran eller ren idioti kopplad till dålig självkänsla.

Samtidigt går polisen i Östersund ut och varnar unga tjejer från att gå ute själva på kvällen. En välvilja som hamnar i samma kontraproduktivitet som initiativet från Hylliebadet. Samhället sänder signalen att det är kvinnor som måste anpassa sig för att undvika ett för männen olagligt beteende. Jag blir så oändligt trött på tamheten och oförmågan att ta tag i de verkliga problemen. Ska vi kvinnor få leva med samma förutsättningar som män, så behöver ett antal saker förändras i samhället. Och de viktigaste och mest grundläggande förändringarna börjar i våra hem. En pojke som ser sin pappa slå sin mamma, lär sig att mannen anser sig vara mer värd och att det är viktigt att ha makt över kvinnan. En pappa som kallar sin fru för hora sänder inte signalen till sina barn att man måste respektera det andra könet. En man som ställer krav på vad sin fru ska ha på sig, sänder signalen att kvinnan inte är kapabel att få fatta beslut om sitt eget liv.

Så länge vi inte i hemmet utbildar våra barn i mänskliga rättigheter och själva föregår med gott exempel kommer våra barn inte behandla varandra korrekt. Brott mot kvinnor måste få tydliga och kännbara konsekvenser för förövaren, så samhället förstår att detta beteende är totalt oacceptabelt. Kopplat till detta måste förebyggande arbetet få mer resurser för dels understryka att det är prioriterat, och dels för att drabbade kvinnor ska känna att de kan hitta en väg ut.

Sverige måste också sluta be om ursäkt för att vi vill behålla våra demokratiska rättigheter av rädsla för att råka kränka någon från en annan kultur. Kulturkrockar ska mötas med tydliga regelverk, kopplat till tydliga påföljder om man bryter mot reglerna. Det underlättar för alla att ha tydliga regler, samhällets ansvar är att informera alla om vilka regler som gäller. Samtidigt ska vi visa omtanke för varandra. Då kan vi agera som inspiratörer för våra barn, de som ska göra framtiden ännu bättre och visionen måste ju alltid vara att vi en vacker dag kan avveckla internationella kvinnodagen, då den inte behövs längre.