I sommar guidar arkeologen Ulrika Randver i Uppåkra, en centralplats under järnåldern. Mindre än en procent av området, som motsvarar 57 fotbollsplaner, är utgrävt. Denna ynka procent har skänkt arkeologerna stor och helt ny kunskap om hur våra förfäder levde under järnåldern. Genom Ulrika Randvers guidningar kan vi alla ta del av arkeologernas insikter och teorier.
Redan före Kristi födelse bodde folk på höjden där Uppåkra kyrka nu tornar. Det var en rik bosättning med mäktiga hövdingar, stora byggnader och ett välutvecklat samhälle, ett skånskt maktcentrum som skulle bestå i mer än ett millennium. Kring år 1000 övertogs Uppåkras centrala funktioner av Lund, som anlagts av Sven Tveskägg. Den tidigare asatroende befolkningen kristnas. Den en gång så blomstrande bosättningen tynade bort.
30 000 fynd
Ulrika Randver gör en svepande gest över det vackra åkerlandskapet:
-Tänk er en bebyggelse ungefär som skånelängor med tillhörande odlingar. Här bodde tusen personer i tusen år. Under marken finns upp till två meter tjocka kulturlager, fyllda med spår som befolkningen har lämnat efter sig.
Runt 30 000 föremål har hittills kommit i dagens ljus. Guld och silver. Utsökt smide som vittnar om skickliga hantverkare. Romerska och arabiska mynt som visar på internationella kontakter. Hårkammar, pärlor och spännen till kläder. Kirurgiinstrument, glas och keramik. Vapen och djurben.
Kulthuset
Den arkeologiska parken i Uppåkra har inga hus att titta på. Det är Ulrika Randvers guidning som gör besöket till en spännande tidsresa, fylld av järnåldersliv och aha-upplevelser. Hon berättar kunnigt och ödmjukt, nästan filosofiskt, om folket och och bebyggelsen, till vardags och fest.
Hon tar oss med till kulthuset, där tydliga spår av de fyra bärande stolparna fanns i jorden och där arkeologerna nu har placerat pålar. Här fann man den exklusiva glasskålen och en silverbägare med guldinlägg.
-Huset var inte stort, men viktigt. Vi tror att väggarna var täckta av de tusentals små guldgubbar som har hittats. I mitten fanns en eldstad. Tänk när elden kastade sitt sken på alla de små guldgubbarna! Till ceremonihuset hade kanske bara ett fåtal personer tillträde. Kanske överprästinnorna, som ”skötte” de religiösa riterna och ceremonierna åt befolkningen, förklarar Ulrika Randver.
Långhuset
Intill låg långhuset. Här höll hövdingen sina stora fester och de var många. Enligt den nordiska mytologin åts grisen Särimner upp varje kväll och återuppstod morgonen därpå. Även i hövdingahallen trakterades gästerna med griskött och andra läckerheter.
I långhuset handlade det om makt; statussymboler och överflöd, mutor och gåvor.
Så vad är då nytt under solen? Statussymbolerna var förvisso inte snabba bilar och Rolex-klockor, men de fanns och var lika viktiga då som nu.
Hette Uppåkra Lund?
Den arkeologiska parken i Uppåkra är alltid öppen och har ingen entréavgift. Skyltar guidar besökaren genom den forna bosättningens centrala delar. Det finns också en app att ladda ner kostnadsfritt.
En guidad visning kostar 40 kronor. Det är en synnerligen välinvesterad peng som ger fantastisk insikt i järnålderssamhället, i arkeologernas arbete och man har möjlighet att ställa frågor och få svar, i den mån sådana finns. Arkeologi är ibland de kvalificerade gissningarnas vetenskap. När ingen kan berätta och inget finns nedskrivet får man förlita sig på logiska slutsatser.
-Vi vet fortfarande inte var Uppåkra begravde sina döda och vi vet inte vad bosättningen hette. Ett antagande är att namnet var Lund, kanske som i offerlund, och att namnet fick följa med till nuvarande Lund, säger Ulrika Randver.
3D-printade kopior av fynd
Utöver guidade visningar erbjuds en utställning där vi för första gången får se 3D-printade kopior av fynd. Det betyder bland annat att den berömda ”Mussefiguren” nu finns i brons och i naturlig storlek.
Utställningen är en del i utvecklingen av verksamheten mot det digitala och för att göra fynden tillgängliga för alla. Originalfynden hanteras av historiska museet i Lund.
Uppåkra i rikspressen
Under 1930-talet dokumenterade arkeologen Bror-Magnus Vifot att jorden i Uppåkra vilade på stora skatter. Dock var intresset för järnåldern svagt för 80 år sedan. I slutet av förra seklet skönjdes ett ökat intresse och runt millennieskiftet började man gräva i Uppåkra. Resultatet överträffade allt vad man någonsin hade vågat hoppas på.
I mitten av juni publicerade Dagens Nyheter en artikel om utgrävningarna i Uppåkra. Barbaricum på Lunds historiska museum, utställningen om utgrävningarna i Uppåkra och dess fynd, är i år utlånad till Tyskland.
-Det tar tid att etablera ett namn, men vi ser stadigt ökat intresse och fler besökare. Att rikspressen gör reportage om oss och att Barbaricum efterfrågas internationellt är naturligtvis välkommet, säger Ulrika Randver.
Även i år gräver arkeologerna i Uppåkras rika mylla. Grävningarna startar den femte september och fortgår under tre veckor. De som gräver är arkeologistudenter från Lunds Universitet. Det heter seminariegrävning och kan jämföras med praktik.
Utgrävningarna fortsätter på samma plats som i fjol, där ett stort område med ugnar för brödbakning och matlagning har påträffats. Kom gärna och se när arkeologerna arbetar.
. De guidade visningarna fortsätter fram till första oktober. Varannan lördag under juli och augusti är det familjevisning med tema, bland annat arkeologiskola och guldgubbeverkstad för barnen. I arkeologiskolan gräver barnen själva, i lådor som har preparerats i förhand. Man hittar mynt, kammar, pärlor och andra kopior av de fynd som arkeologerna har gjort. Dessa ska dokumenteras, efter den arkeologiska processens principer. Vad är det för föremål och hur ser det ut? Var i lådan fanns fyndet? Vilken färg hade jordlagret? I guldgubbeverkstaden får barnen tillverka egna guldgubbar. Familjevisningarna och arkeologiskolan är mycket välbesökta.
. Tirups Örtagård driver café i Uppåkra arkeologiska park. Här kan man slå sig ner över en kopp kaffe och njuta läckra bakverk och lättare luncher. Det finns också en Uppåkrashop, nu med utökat produktsortiment, däribland litteratur och spel samt kopior av fynd som arkeologerna har hittat, som kammar, pärlor och mungigor.
Uppåkradagen. den 28 augusti, infaller på samma dag som arkeologidagen. Årets spännande tema är fest, kult och blot. En stor del av järnålderssamhället avspeglades i religionen och dess riter. Denna dag fylls Uppåkra av aktiviteter. Från guidning, föreläsningar och arkeologiskola till att rosta rovor, smaka kittelorm och baka. Arkeologen Daniel Serra finns på plats och håller flera kortare föreläsningar under dagen.
Guidade visningar: Juli och augusti: Kl. 11.00 och 14.00 onsdag – söndag.
Familjevisning lördag 2/7, 16/7, 27/7, 13/8, 27/8 kl. 14.00.
September: Kl. 14.00 tisdag – lördag.
Uppåkradagen: 28 augusti kl. 10.00 – 17.00. Fest, blot och kult. Guidade visningar, aktiviteter, föreläsningar.
På engelska: Guidade visningar på engelska varje torsdag kl. 12.30
För mer information: www.uppakra.se
