Just nu pågår mycket diskussioner kring hur nya regeringen ska ta sig an skolan och de bekymmer som målats fram i valdebatten. En skola med lärare som går på knäna, oengagerade elever och föräldrar samt ett allmänt respektlöst beteende. Det är nog dags för oss i Sverige att lyfta blicken och titta på ett land långt härifrån, Pakistan, där flickor riskerar sina liv för att få gå i skolan. Och äntligen har frågan aktualiserats genom att Malala Yousafzai fått Nobels fredspris.
År 2009 hade jag och min make den stora förmånen att få bo i Pakistan där min man tjänstgjorde som FN-observatör. Han övervakade fredsöverenskommelsen mellan Pakistan och Indien i Kashmir och rapporterade tillbaks till FN i New York. Själv bodde jag i landets huvudstad, Islamabad.
Islamabad är en fantastiskt vacker stad, belägen vid kanterna av Himalaya. Tänk om jag vetat att världens då mest eftersökta man, Usama bin Laden, bodde endast två timmars bilfärd från vårt hus. Min erfarenhet av pakistanier är att de är ett helt fantastiskt folk. Men Pakistan är också landet av extrema kontraster. Samtidigt som gästfriheten och hjärtligheten var större än jag någonsin upplevt, så fanns ondskan så nära inpå, talibanerna. Vi blev själva utsatta för en självmordsattack, då talibanerna sprängde Marriott Hotell i Islamabad för att hämnas på USA:s drönarattacker i gränstrakterna mellan Pakistan och Afghanistan.
Det mest fascinerande för mig var att efter dessa attacker få tala med pakistanierna själva. Inte se det i förbifarten i svenska nyheters mediesvep av internationella nyheter, utan faktiskt försöka förstå varför det hände. Som vanligt är skälen mångfacetterade, men bakom självmordsbombaren hittade man ofta en desperat outbildad flerbarnsfar som fått utlovat mat och utbildning till sina barn om han genomförde attacken.
När jag själv i spända situationer kunde gömma mig bakom en slöja och tonade bilrutor, fanns det en liten flicka i SWAT-dalen som var modigare än de flesta i vår värld, Malala. Hon blev som 14-åring skjuten i huvudet för att hon som flicka ville gå i skolan och utbilda sig. Mirakulöst överlevde hon och utan att ens tänka på att hämnas, bestämmer hon sig för att ägna sitt liv åt att säkerställa att alla världens flickor ska få utbilda sig. Och bakom henne står stadigt en familj som stöttar och uppmuntrar.
Jag vill nu be Er föräldrar att göra två saker. Den tionde december i år ska ni sätta er ner med Era barn och via Youtube lyssnar på det tal som Malala höll för FN, som 15-åring, där hon beskriver varför hon kämpar för rätten att alla barn ska få utbilda sig. Sen vill jag att ni tittar på utdelningen av Nobels fredspris tillsammans. För därefter dialogen med Era barn kring det faktum att det vi tar för givet, att få gå i skolan, är något som vissa barn får riskera sitt liv för. Och att nyckeln till att skapa en bättre värld är att alla får utbilda sig. Malala beskriver själv att skälet till att talibanerna fortfarande existerar, är för att de själva till största del är outbildade.
Och ni föräldrar, i Pakistan finns det outbildade föräldrar som genomför självmordsattacker i tron att talibanerna ska säkerställa att deras barn ska få mat och utbilda sig. Tyvärr brukar de bli bedragna och deras barn får inte vad som är utlovats. I Sverige behöver vi aldrig fatta så hemska beslut för att våra barn ska få gå i skolan. Var tacksamma för detta och ta som föräldrar Ert ansvar och skapa lusten för att lära i hemmet och inte ta det för givet och lägga allt ansvar på skolan. Då kan barnen känna inspiration, en inspiration att ta med sig till skolan och till sina klasskamrater.
Själv kommer jag den 10 december att sitta framför Tv:n och njuta! Njuta av att en fantastisk flicka nu kan fortsätta sitt fantastiska arbete tack vare den uppmärksamheten som Nobels fredspris ger henne. Och när hon tar emot det, kommer jag berätta för mina barn, som är tre och fyra år, att detta är en hjälte som är betydligt coolare en Superman och Spiderman
tillsammans!
