Valet 2014 har nog tagit mycket tid i anspråk av kafferasterna. Dels ska en minoritet, vars största parti inte fick fler röster än förra valet (och som då kallades för katastrofval) försöka styra landet. Regeringspartiet moderaterna gjorde ett stort ras, trots att dess ledning hyllas internationellt över dess kompetenta styrning av landet. Och slutligen Sveriges tredje största parti, som numera heter Sverigedemokraterna.
Under uppväxten var ett av de viktigaste mantran man fick med sig hemifrån, ”Du måste behandla andra som Du själv vill bli behandlad”. När man blev förälder blev det ett viktigt mantra även för mig i uppfostran av mina barn. Att mobba klasskompisar är aldrig okej, man kan tycka olika eller rent av ogilla varandra, men att mobba varandra kommer aldrig vara accepterat.
Det som förbryllat mig väldigt i valrörelsen är att det verkar vara helt andra regler som gäller i politiken. I debatten har de flesta journalisterna ”attackerat” Jimmie Åkesson, gärna med frågor som rör integrationen, det ämne där han kunnat svara som mest retoriskt skickligt, vilket enbart lett till att journalisterna framstått som osakliga och oprofessionella. Och hur valstrategerna i de övriga politiska partierna resonerat i sin utfrysningsstrategi, står skrivet i stjärnorna. Resultatet talade ju sitt tydliga språk på valdagen, SD blev Sveriges tredje största parti efter enbart en mandatperiod i riksdagen. Att framstå som ”mobbningsoffret” har passat Jimmie Åkesson och hans närmsta perfekt, de har nog trivts med att ha rollen som den som slår underifrån och som dessutom till största del bara fått stå till svars för den sakfrågan som han brinner för mest. Tretton procent av alla svenska röstberättigade är inte rasister, jag tror att en grupp tröttnat på den totala tystnaden från etablissemanget i integrationsfrågor (och de som försökt göra ansatser till integrationsdebatt har blivit attackerade av sina egna). Den andra delen är arga över den mobbing som skett mot SD.
Man kan ju då hoppas att valstrategerna nu söker nytt jobb och att partierna som ska hamna i regeringsställning lärt sig något av valresultatet, men icke. Nu ställer Löfvén krav på att partier i alliansen ska samregera med en minoritetsregering (som han dessutom gick ganska hårt åt i valrörelsen) för att SD ska bli utan inflytande. När ska partierna vakna?
Sluta mobba SD, plocka in dem i debatterna, gärna på kommunal nivå där Jimmie Åkessons retoriska skicklighet saknas, vifta inte bort dem med insinuationer om att de bara är rasister, granska HELA deras politik med tillhörande budget i sömmarna. Debattera och argumentera, helt enligt demokratins viktiga grunder. Vid vilken middagsbjudning Du än kommer att närvara under hösten så kommer det att sitta en person som har röstat på SD vid samma bord. De kommer aldrig att erkänna det, efter rädslan att bli mobbad av ”människor som är lite bättre”. Kränk inte dem ännu mer. Jag vågar hävda att de flesta som röstat på SD har inte röstat på SD för deras frågor, de har valt att rösta på SD för att inte lägga en röst på de andra partierna som de är missnöjda med. Så länge det budskapet inte landar in tror jag på nyval inom ett år och då har SD fått ännu fler röster och får ett allt större inflytande över vårt land!
Tycker du som Karin? Eller håller du inte alls med? Skriv till Spegeln Debatt och låt oss ta del av just din åsikt!
