Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i Norden. Det är oroväckande! Ingen ung människa ska behöva må dåligt utan att snabbt få stöd och hjälp. Därför måste Psykisk ohälsa uppmärksammas mer – och tidiga insatser är i det sammanhanget grundläggande. Är man sjuk måste man få vård, omsorg och behandling. Som samhälle måste vi ställa upp för våra barn och ungdomar när de som mest behöver det.
Att förebygga psykisk ohälsa står högt upp på den (S)-ledda regeringens dagordning. Målet är att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Det behövs en fungerade ”första linjens psykiatri” för att möta den som har behov av snabb hjälp. Det förutsätter insatser och samverkan mellan olika aktörer, bland annat elevhälsan. Regeringen tillför medel till ungdomsmottagningarna, så att öppettiderna ska kunna förlängas och mer kvalificerad personal ska finnas tillgänglig.
Barn och unga är också en prioriterad fråga för Nordiska rådet. Många medlems- och utskottsförslag har under åren handlat om barn och unga med psykisk ohälsa, hur kränkta barn blir sjuka vuxna och om integrationen av ensamkommande flyktingbarn. Förslagen handlar bland annat om att hitta nya behandlingsmetoder, forskning, självmordsreducering samt dela erfarenheter och förebyggande åtgärder mellan de nordiska länderna för att minska psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa är en stor, viktig och växande fråga som berör många människor i Norden. Därför vill vi uppmärksamma frågan mer – och dela erfarenheter med våra grannländer. Samarbete och kunskapsutbyte är styrkan i det nordiska samarbetet. Detta var också grunden till att Nordiska Rådets svenska delegation anordnade ett seminarium om frågan i riksdagen i våras. Det finns en bred politisk enighet i Nordiska Rådet om vikten av frågan vilket är bra och nödvändigt.
Rikard Larsson (s)
Riksdagsledamot och ledamot i Nordiska Rådet
