Varje år får runt 75 000 svenskar sina identiteter kapade. Med tillgång till ditt personnummer kan bedragarna ansöka om lån och handla varor i ditt namn. Naturligtvis går räkningen till dig. Men innan du hinner motta de första fakturorna, kan bedragarna redan ha spenderat sexsiffriga belopp.
Att kapa en identitet är nästan löjligt enkelt. Ett telefonsamtal till Skatteverket räcker, eller surfa in på Upplysning.se, Ratsit.se alternativt Infotorg.se, som alla samlar personuppgifter på svenska medborgare. En personuppgiftslagen är dessa uppgifter offentliga.
Med ditt personnummer kan bedragarna teckna telefonabonnemang, ansöka om bankkort och kreditkort i ditt namn.
Genom att ha koll på postutdelningen på din gata, fiskar de enkelt och utan din vetskap upp brev med kreditkort och pinkoder. Uppvuxna villaområden där flertalet boende befinner sig på jobbet under dagen, är ID-kaparnas favoritmiljö.
Sätt lås på brevlådan
Hur skyddar man sig då mot id-kapning? Svaret är att det tyvärr inte finns ett fullgott skydd.
Att sätta lås på brevlådan är att rekommendera. Ett lås går att bryta upp, men allt som försvårar, för oljud eller sinkar bedragaren, är av godo.
Vill man ha ett starkare skydd kan man skaffa en bevakningstjänst. Tjänsten kan bestå i att man betalar för att få ett sms eller e-mejl direkt när man har blivit omfrågad hos ett anslutet kreditupplysningsföretag. Har man inte ansökt själv om krediten, kontaktar man kreditgivaren och stoppar vidare utbetalningar. Allt fler webbutiker ansluter sig, men eftersom Internethandeln är global, är skyddet långt ifrån heltäckande.
Den som redan har utsatts för bedrägeri kan i samband med polisanmälan lägga in en spärr på sitt personnummer hos kreditupplysningsföretagen. Dock gäller en sådan spärr även en själv. Nästa gång man vill handla på nätet, nekas man kredit.
Du och jag drabbas
Alla kan bli offer för ID-kapning. Bedragarna söker sina offer bland vanliga, skötsamma personer med ordnad ekonomi. En klar majoritet bland de utsatta har högskole- eller universitetsexamen samt inkomster på över 400 000 kronor per år. Storstadsområdena är hårdare drabbade än övriga Sverige.
Det allra vanligaste är att någon har beställt varor i den utsattes namn. Tecknande av telefonabonnemang och ansökan om kreditkort är också vanligt. I mer än 60 procent av fallen rör bedrägerierna belopp på 10 000 kronor eller mer.
Kränkande
Att få sin identitet kapad är – utöver de ekonomiska följder det kan få – kränkande och obehagligt. Det är också tidskrävande att komma till rätta med problemen, eftersom det i dagsläget inte finns någon övergripande instans att vända sig till. Den drabbade måste själv kontakta en rad olika aktörer, vilket kan ta flera arbetsdagar i anspråk.
Enligt polisen är ID-kapning ett lönsamt brott. Det är relativt lätt att genomföra, risken att åka fast är liten och om det skulle ske, är straffsatserna låga.
Tecken på att du kan ha blivit ID-kapad
- Du får meddelande om att en kreditupplysning som du inte känner igen är tagen på dig.
- Du får telefonsamtal, e-post eller brev om varor som du inte har beställt.
- Du får fakturor eller inkassokrav för varor eller tjänster som du inte har beställt.
- Du får papper från banken som du inte känner igen.
- Du ser uttag och transaktioner som du inte känner igen på ditt kontoutdrag.
- Du får ansökningsblanketter om lån eller krediter som du inte har ansökt om.
- Du får avslag på lån och krediter som du själv försöker ta.
- Du upptäcker att ett för dig okänt mobilnummer är registrerat på dig.
- Du får ingen post eller får meddelande om adressändring som du inte har beställt.
Detta kan du göra för att minska risken att bli utsatt för ID-kapning
- Sätt lås på din brevlåda så att obehöriga inte kan ta din post och komma över personliga uppgifter. Ska du vara bortrest en längre tid bör du be en vän eller granne tömma brevlådan regelbundet, alternativt lagra din post hos Posten.
- Kasta inte personlig information i soporna eller pappersinsamlingen, exempelvis brev från bank eller försäkringsbolag där personnummer eller annan känslig information framgår.
- Skylta inte på nätet när du reser bort. Var försiktig med statusuppdateringar i sociala medier. Tala inte om att du är bortrest och hur länge. Kom ihåg att många tjänster geotaggar dina inlägg (Facebook, Instagram, Twitter m.fl.).
- Teckna en bevakningstjänst, som exempelvis UC-ID-Skydd, för att bli meddelad när någon uppgift i din kreditupplysning ändras. Då kan du snabbt agera om någon försöker ta ett lån eller handla på kredit i ditt namn.
- Håll koll på ditt kontoutdrag. Följ upp konstiga transaktioner. Kontakta omedelbart din bank om något ser konstigt ut.
- Var rädd om din plånbok och dina värdehandlingar.
- Har du blivit utsatt för kreditbedrägeri eller ID-kapning, polisanmäl händelsen och spärra ditt personnummer.
Källa:UC
